|
Så här ser blicken ut från mitt fönster ut. Sverige hälsade mig med snöstorm när jag kom innan jul, och äntligen har snön lyckats ta sig till och med hit. Jag vet att det är köldrekord i Sverige nu, här kämpar vädret fortfarande med att hålla sig under minus.
Jag skulle kunna skriva att det må vara "kylan" som orsakar tyskarnas vardagshumör men här är alla lika offentligt griniga även i den mest behagligt strålande vårsol. Igår vid rusningstid på banken bestod den normalt sett meterlånga kön av två personer innan jag kom. När den ena tanten går fram till disken skriker den andra:
- Jaha, här tränger man sig minsann i kön utan skrupler!
Varpå tant 1 vänder sig om:
- JAG GICK FRAM FÖR ATT KONTROLLERA OM JAG GÅTT RÄTT, DET MÅSTE VÄL VARA TILLÅTET I DEN HÄR VÄRLDEN!
Tant 2 muttrar någonting. Tant 1 frågar, vänder sig om för att gå ut och väser på vägen:
- GET! i tant 2:s öra.
Efter att bott här i snart två år kan jag inte låta bli att vara övertygad om att ett liknande scenario i Sverige skulle ha innehållit diverse artigheter som "ursäkta mig" och "ja självklart" och "tack så mycket". Tyskar är helt enkelt snäppet otrevligare och ärligare, på gott och ont.
